torsdag 3 april 2014


Leif Björklund, Kaj Ojala, Börje Sidbäck:

Finby byförening 25 år 2008


Byarådet grundas vid välbesökt bystämma
Mötesreferat i tidningen "Syd-Österbotten 17.11.1983:
Finbyborna utsåg byaråd
Centrumarbetet viktigt
Det blev en segsliten diskussion innan finbyborna vid sin byastämma på tisdagskvällen (15.11) kunde enas om att utse ett byaråd. På plats fanns både förespråkare för ett eget byaråd och för ett centrumråd.
De flesta av de ca 65 närvarande var eniga om att det behövs både ett organ inom byn och något slags gemensamt organ för centrumbyarna. Däremot var man litet oenig om själva formerna för organisationen.
Till slut enades man om att utse ett eget byaråd, men samtidigt ställde man sig positiv till ett eventuellt centrumråd, där några personer ur det egna byarådet kunde sitta med. Byarådet förpliktigades dessutom att i sin verksamhet inte motverka det övriga centrum.
Diskussionen vid bystämman var som sagt sällsynt livlig. De gamla "rävarna", t ex Uno Svartbäck och Arne Bergman, talade för ett gemensamt byaråd för centrumbyarna med motiveringen att man med alla medel borde förhindra att stridigheterna mellan Finby och Näsby på nytt blossar upp. De hade dock ingenting emot en underavdelning för Finby inom centrumrådet.
De fick stöd av flera andra bybor, t ex Peter Snickars, Sven Backman och Alli Wesander. Men det fanns också många som hårt talade för ett eget byaråd, som visserligen skulle samarbeta med de övriga centrumbyarna.
Bland dem som ville ha ett eget byaråd fanns Sven-Erik Björkbacka, Rainer Mickels, Harry Wester, Saga Lindqvist, Gunvor Ivars, Ingmar Malm och Michael Slama. De menade att man borde ta fasta på det här med vi-anda, annars blir det ingen som ställer upp för det hela.
Diskussionen gick fram och tillbaka tills man kom fram till att man egentligen är ganska enig i frågan inom byn. Somliga talade om ett byaråd, andra om en finbyavdelning inom ett centrumråd, men diskussionen gällde mest formuleringar.
På förslag av Ulf Malm kunde man slutligen enas om att visserligen bilda ett eget byaråd, men samtidigt ställde man sig positivt till medverkan i ett eventuellt centrumråd, där några personer ur det egna byarådet kunde medverka. Dessutom förpliktigades byarådet att inte motverka centrum som helhet.
Till ordförande för byarådet valdes sedan Leif Björklund. I övrigt består byarådet av följande personer: Saga Lindqvist, Rainer Mickels, Sven-Erik Björkbacka, Ingmar Malm, Ulf Malm, Pekka Björni, Bror-Gustav Svens, Carina Svens, Rune Holmström, Göran Sundqvist och Helena Häggblom.
Byarådet, där det finns representanter för alla grupper inom byn, konstituerar sig inom sig självt. Det är meningen att byborna skall ta kontakt med byarådets medlemmar när de har någonting på hjärtat. Byarådet skall uttryckligen vara till för byborna.
Under kvällens lopp kom det också fram förslag till vad byarådet kunde syssla med. Det är möjligt att en av de första åtgärderna blir att med ett frågeformulär höra sig för vad byborna väntar sig av byarådet. Markplaneringsfrågor och ordnande av trivselskapande aktiviteter, utan att konkurrera med Närpes uf, kunde vara andra uppgifter.
Kommunalt vatten till några gårdar i norra Finby var ytterligare en fråga som togs upp i diskussionen. Byarådet kunde också intimt samarbeta med skifteslaget i byn, liksom med Närpes uf.
Byggmästare Gösta Bonde berättade vid stämman om den trafikutredning som görs inom kommunen. Efter hans inlägg utspann det sig en ganska livlig diskussion. Byarådet hoppas nu att finbyborna skall börja komma med förslag till verksamhet, så att man kommer bra igång."
Många förslag till verksamhetsformer
Byastämman, som hölls den 15. november 1983, hade föreberetts av en grupp bestående av Saga Lindqvist från Finby marthaförening, Bror-Gustav Svens från skifteslaget och Leif Björklund.
Arbetsgruppen hade tillsatts vid ett inofficiellt möte tidigare under hösten 1983, ett möte där representanter för olika intressegrupper i byn hade inbjudits av initiativtagaren Leif Björklund, som fick idén ur en bok om byaverksamhet, som han läste under militärtjänstgöringen i Niinisalo år 1982.
Det nyvalda byarådet hade sitt första möte den 8 december i simhallens matsal. Till viceordförande valdes Göran Sundkvist, till sekreterare Ulf Malm och till kassör Rainer Mickels.
Vid mötet gick man bl.a. genom ett 50-tal förslag till verksamhetsformer som lämnats in genom ett frågeformulär, som hade skickats ut till alla hushåll i byn. Bland de inlämnade förslagen kan följande nämnas: skötseln av gamla bron, handelslagets butik, söndagsutdelning av tidningar, bevarande av Backfors kvarn, bystuga i Karlå, lekplatser, utbyggnad av gatubelysningen, motionsstigar och julkors.
Vid det första mötet beslöt man med en skrivelse anhålla om att gamla bron skulle få ligga kvar över vintern och tas upp endast på våren inför islossningen.
En kommitté tillsattes med uppgift att inventera byns gamla textilier. Medlemmar blev Ulla-Britt Becker, Gunvor Ivars och Helena Häggblom.
Vid mötet diskuterades även den pågående trafikplaneringen i centrum. Byarådet uttalade sin åsikt i flera aktuella vägfrågor. Vidare gjorde rådet ett uttalande om hur en eventuell utbyggnad av Närpesgården skulle verkställas. Vidare diskuterades byajulfesten, som av tradition ordnats av marthaföreningen och skifteslaget på annandag jul. Byarådet beslöt även uppmana byborna att söka fram de gamla julkorsen. Den som ville göra ett nytt kors skulle uppmanas ta kontakt med Närpes hembygdsförening genom Ulf Malm.
Verksamheten kom alltså igång med en rivstart. Det fanns många frågor att ta itu med. Ända från början hölls möten i princip en gång i månaden. Mötestakten är densamma ännu 25 år senare.
Första verksamhetsplanen
Vid följande styrelsemöte 10.1 1984 godkändes en preliminär verksamhetsplan för år 1984 utgående från förslag från byborna. Verksamhetsplanen hade följande ordalydelse:
Verksamhetsplan för byarådet i Finby första halvåret 1984 Utgångspunkter: Snabba resultat bör nås i några frågor. Man bör koncentrera sig på några större projekt. Frågor som splittrar byn bör undvikas. Motsättningar med andra organisationer och byar bör undvikas.
Åtgärder som kan vidtas snabbt: Utredning av intresset för lekotekverksamhet. Initiativ till parkområde i åbacken vid järnvägsbron. Uppsättning av mottagningslåda för idéer. Undersökning av behovet av kommunalt vatten i Strandkärret.
Större projekt: Bevakning av gamla brons öde. Initiativ angående handelslagets renoveringsplaner. Dragning av motionsstigar i norra och södra byn. Utredning av behovet av lekplatser. Initiativ angående Backfors-kvarnen.
Övriga frågor: Utredning av intresset för svampodling. Insamling av gamla fotografier. Maskerad + lotteri. Vinterjippo (t ex motionsdag på Vargberget) Skrivelse till kommunen angående gatubelysning på olika vägar. Initiativ till trafikljus vid järnvägsövergångar. Arbetsgrupp för forskning i byns historia. Vårstämma. Verksamhet för finskspråkiga. Finbypåskbrasa. Undersökning av behovet av matvaruaffär i norra Finby. Utredning av möjligheter att få hyra båtplatser i ån. Blomplaneringar på olika ställen i byn. Stöd till Finbys knattelag i fotboll och andra sporter. Informationskväll om aktuell fråga (t ex vid vårstämman).
Det var alltså fråga om stora planer. Så här i efterhand kan man konstatera att mycket av denna plan har blivit verkställt under årens lopp, men att också många projekt fallit i glömska eller annars förblivit oförverkligade. Något fel på ambitionerna var det inte, men resurserna har inte räckt till för att verkställa allt. Å andra sidan har massor av stora projekt, som inte ingick i den första planen, genomförts under årens lopp.
En större fråga som diskuterades under det första verksamhetsåret var Backfors kvarns öde. Ägaren Sven Backman hade visat intresse för att sälja kvarnen och arrendera ut marken under kvarnen. Byarådet hade dock inga ekonomiska möjligheter att köpa kvarnen, varför man vände sig till staden med en anhållan om ekonomiskt stöd för projektet. Någon affär blev det inte, men ägaren har sedermera med hjälp olika ekonomiska bidrag rustat upp kvarnområdet, som i dag är i snyggt skick.
Övriga frågor som diskuterades under den första tiden var bevarandet av gamla småskolan, kommunlunken, vykort åt nyinflyttade, en historiekurs, en teaterkurs, en textilutställning, öppen barndagvård, sommarauktion m m.
Ekonomiskt stöd för verksamheten erhölls i början av skifteslaget, Närpes sparbank och Närpes kommun. I slutet av det första verksamhetsåret beslöt man att låta registrera byarådet, vilket utmynnade i att man blev tvungen att byta namn till Finby byförening r f. Registreringen var nödvändig för att föreningen skulle kunna äga fast egendom.
Vid höststämman 1984 informerade kommundirektör Gustav Skuthälla om olika sätt att påverka det kommunala beslutsfattandet. Under diskussionen framfördes kritik över att den nya yrkesskolan placerats för nära skolcentrum, utan att vare sig skolorna eller någon annan hade informerats om placeringen på förhand. Detta var ett exempel på dåligt fungerande demokrati, ansåg många mötesdeltagare.
De första byastämmorna lockade mycket folk, i regel över 50 personer. Mötesplatser var simhallens matsal och den nya arbetscentralen för utvecklingsstörda. Knappast kunde någon som var med och startade verksamheten för 25 år sedan föreställa sig hur pass mycket man skulle åstadkomma under de första två-tre decennierna.
Allt positivt som skett har inte varit byarådets, senare byföreningens, förtjänst. Men skeptikernas farhågor om att det var fråga om en modefluga har kommit på skam.
Besvärlig vattenfråga gav mycket arbete
Verksamhetsplanen i all ära, men det skulle bli en helt annan fråga som skulle dominera byarådets verksamhet under det första hela verksamhetsåret 1984. Ledningsvattnet i finbyhushållen hade av någon orsak försämrats och missfärgats, vilket ledde till många spekulationer.
Byarådet behandlade frågan första gången 10.01 1984, då Rune Holmström, som även var kommunstyrelsens ordförande i Närpes, redogjorde för läget. Efter en ingående diskussion enades byarådet om att man skulle kräva att ledningsvattnets analysvärden skulle publiceras i tidningen Syd-Österbotten varje vecka.
Vidare krävde man att Närpes vatten Ab skulle bekosta en spolning av de missfärgade vattenledningarna och att en vattenpost med vatten från Valsberg skulle finnas tillgänglig på en central plats i byn. Det vatten som strömmade i ledningarna kom från vattenbolagets nya vattentäkter på Kangaback i Perälä.
Hur pass inflammerad vattenfrågan hade blivit visas av att byarådet kallades till ett extra möte 6.2 1984, då man diskuterade frågan med vattenbolagets styrelsemedlemmar Ola Knöös och Sigurd Lång, som informerade om läget. Härvid framkom det bl aatt inga analyser visat att vattnet skulle vara hälsovådligt att dricka. Analyserna visade att vattnet var bra uppe vid vattentäkterna och i de utgående rören, men försämrades efterhand, speciellt i gamla ledningar som innehöll bakterier.
Vattnet från de nya vattentäkterna var ett s k aggressivt vatten innehållande kolsyra, som rev loss gamla lämningar i rören, varför vattnet i slutänden kunde bli smutsigt och illaluktande. För att eliminera smutsen och lukten hade klorering av rören påbörjats i december 1983 och denna åtgärd skulle fortgå ännu under några månader i början av år 1984.
Frågan var dock inte utagerad med det. Vattenproblemen fortsatte trots vidtagna åtgärder. Vattenbolagets nyvalda ordförande Henrik Becker och biträdande kommundirektör Hans Frostell bjöds in till vårstämma 3.5 1984 för att ytterligare belysa frågan. Frostell konstaterade vid stämman att den ökade vattenförbrukningen i kommunen hade tvingat vattenbolaget att öppna nya vattentäkter på Kangaback. Enbart vatten från Valsberg räckte inte till.
Kangabacksvattnet var enligt analysresultat dugligt som hushållsvatten, men en sammanblandning av de två vattnen hade avråtts av experter, eftersom deras kemiska sammansättning inte passade ihop. På Kangaback utfördes preliminära undersökningar av en biologisk reningsprocess av vattnet. Henrik Becker lovade att situationen skulle förbättras, men ingen snabb lösning var att vänta. Han poängterade att Kangabacksvattnets kvalitet enligt analyser hade blivit bättre.
En livlig diskussion fördes med ett 30-tal diskussionsinlägg. Under diskussionen lade Uno Svartbäck fram ett förslag till skrivelse, som skulle sändas till styrelsen för Närpes vatten Ab Byastämman godkände skrivelsen, som hade följande lydelse:
"Finbybor samlade till vårmöte på kallelse av byarådet vädjar härmed till ledningen för Närpes Vatten Ab att i brådskande ordning vidtaga åtgärder så att vattnet i fortsättningen distribueras till Finby och södra Närpes från Teuva kommuns vattenledning, som leder vatten från Kauhajoki.
Det är glädjande att efter de underhandlingar som förts med representanter för Kauhajoki och Teuva kommuner ställer sig båda kommunerna välvilligt till att sälja vatten till Närpes kommun från nämnda vattenledning. Därför hoppas vi att vattenproblemet snabbt kan lösas på ett sätt som tillfredsställer alla parter.
För att trygga tillgången för framtiden på ett gott vatten anser vi det också brådskande att Närpes vatten Ab söker en egen koncession för vattenförbrukning från Kauhajoki. Enligt uppskattning kan nämnda vattentag ge 60.000 m3 per dag. Vi tycker att det inte är någon nytta med att kosta dyra pengar på en sammanblandning av Perälä- och Valsbergsvattnet, detta bara leder till att ytterligare en stor del av kommunens befolkning får problem med vattnet."
Vid byastämman följande höst framlades också förslag om att tillfälligt koppla in Valsbergsvattnet till hela södra delen av Närpes i väntan på en permanent lösning av problemet. Detta skedde också i slutet av året, vilket medförde en betydligt bättre vattenkvalitet.
Sedan dess har Valsbergsvatten runnit i finbybornas ledningar, med undantag av industriområdet, där vatten från Kauhajoki använts. Ibland blandas också kauhajokivatten i övriga Finbys ledningsnät. I dag uppger man från Närpes vatten Ab att problemet med vattnet från Kangaback var att sämre vatten med hög halt av organiskt material rann till vattentäkterna. När detta vatten under en tid låg i ledningarna minskade syrehalten i vattnet, vilket medförde att vattnet började lukta illa. Speciellt hushåll med liten förbrukning drabbades, då vattnet låg stilla i rören.
Kangabacksvattnet togs aldrig i bruk på nytt efter att kranarna därifrån stängdes vintern 1984-1985. Från Närpes vatten Ab medgav man då krisen pågick inte att det var något fel på vattnet från Kangaback, men med facit på hand visar det sig att de drabbade kommuninvånarna hade rätt i sina misstankar att det var något fel med vattenkvaliteten i täkterna på Kangaback. Eller visste man helt enkelt inte på vattenbolaget, trots alla analyser som gjordes?
Gatubelysning engagerade
En fråga som fanns på agendan nästan ända från starten var gatubelysningen på olika vägar i Finby. Närpes kommun var skyldig Finby by 75 ljuspunkter från tiden då Finby elandelslag upphörde. Byarådet/byföreningen åtog sig att göra en kartläggning av behovet av gatubelysning i byn.
En anhållan om gatubelysning på en sträcka om sammanlagt 5,3 km inlämnades till staden och behandlades i tekniska nämnden. En skild anhållan hade dessutom inlämnats av intressenterna för respektive berörd vägsträcka.
Tekniska nämnden beslöt vid sitt möte 16.4 1985 beakta följande projekt: Industri-, Ängskulls-, Stations- och Kristinestadsvägen. Däremot förkastades anhållan för Strandgärdståget, eftersom den sträckan inte uppfyllde de kriterier som hade fastställts av kommunfullmäktige.
I tidigare skeden (1983-1985) hade nämnden ställt sig positivt till gatubelysning längs Håkansvägen och Snickarsvägen och negativ till belysning längs Molnåvägen och Vettmossvägen, eftersom de sistnämnda befann sig utanför byggnadsplanerat område. Redan år 1983 hade byarådet påtalat behovet av gatubelysning vid de nya bostads- och industriområdena i byn.
År 1986 beslöt tekniska nämnden efter påtryckningar av byföreningen placera 15 ljuspunkter längs Industrivägen. Med facit på hand kan man konstatera att de flesta av de vägar som byborna önskade få belysta i dag verkligen har fått gatubelysning. Det finns dock ännu centralt belägna vägar som ännu saknar belysning.
Medlen på Finby elandelslags gamla bankkonto, 8.600 mk, donerades år 1986 till byföreningen, som använde dem för historikprojektet.
Plock ur protokollen i övrigt under år 1985: Kvarnen på Stjälgon har upplysts med fyra uteserier under julen. Närpes hlg har fått påminnelse om att påskynda renoveringen av Finby-butiken.
Holger Juth är intresserad av forskningen i byns historia. Man har fått tag på en del från Markus Wenmans tid som kan vara en bra början.
Bror-Gustav Svens har kontaktat trädgårdsmästare Rosendahl angående isbanan vid skolcentrum och han har lovat ordna belysningen.
TV-bilden har varit dålig en längre tid och inga förbättringar har skett. En skrivelse skall nu sändas till centralantennandelslaget. Småbåtshamnens (vid reningsverket) ritningar skall klargöras till våren. Intresset verkar vara stort.
Närpes uf:s ordförande Michaela Esch och ungdomssekreteraren skall diskutera med byns ungdomar och försöka få dem aktiverade i föreningen. Rinkens framtid skall bevakas. Finby byaråd skall utmana Yttermark byaråd i en skidstafett.
Med anledning av byns förskönande, som också bör sträcka sig till industriområdet, fick Raymond Wesander i uppdrag att kontakta affärsmännen samt kommunens trädgårdsmästare Åke Rosendahl.
Diskuterades att eventuellt under sommaren ordna en båtutflyktsdag längs Närpes å. Diskuterades att byborna borde samla material till en egen tidning, som kunde läsas upp för byborna vid julfesten. Föreningen står för kostnaderna i samband med byaskidstafetten i Rangsby.
Beslöts uppmärksamma Lasse Granholm med en miniatyrtavla av Finnspången som tack för hans insats för att hålla skidspåret "Folklinjon" öppet. Togs initiativ till rivning av några fallfärdiga hus i byn. Sattes en idélåda för byborna upp vid posten.
Beslöts ordna ett diskussionsmöte på Vargberget för byns östra delar. Inköptes bandyvästar för Finbys byalag i ishockey. Togs initiativ till en städdag längs vägarna för skoleleverna på Mosebacke.
Beslöts snygga upp området söder om järnvägsbron. Beslöts ordna en skördefest med dans i Böle uf:s lokal 19.10 1985. Beslöts uppvakta byaligans pojkar med pokaler, lemonad och grisar vid säsongavslutningen.
Beslöts sända skrivelse till vägmyndigheterna angående de obevakade järnvägsövergångarna i byn. Utsågs på förslag av Sven-Erik Björkbacka en arbetsgrupp för att utreda frågan om en byagård. Till medlemmar i arbetsgruppen valdes Rainer Mickels, Saga Lindqvist, Raymond Wesander, Kristina Vikstrand och Gunvor Ivars. Bl a Gunni och Erik Holms gård har varit på förslag som byagård.
Togs initiativ till förbättrande av säkerheten för båttrafiken vid slussen vid Hundholmen. Beslöts stöda byns knattelag i ishockey med 300 mk.
Plock ur protokollen 1986: Byagårdskommittén diskuterar olika alternativ till byagård, bl a den gamla folkskolan. Kommunlunken ordnas 11.4 och en barnmaskerad 13.4. Påskbrasa ordnas också detta år.
Till medlemmar i kommittén för forskning i byns historia valdes Håkan Gullmets, ordförande, samt Uno Svartbäck, Georg Backlund, Evert Smeds, Börje Sidbäck och Saga Lindqvist. Skrivande av en historik påbörjades. Kommittén kompletterades senare med Bengt Stenwall. En fotoutställning med gamla fotografier skall ordnas. Till kommittémedlemmar valdes Karl-Olof Reinlund, Caj Ivars, Rainer Forsman och Bjarne Nybond.
Raymond Wesander och Ingmar Malm gavs i uppdrag att till Närpes kommun lämna in en skrivelse om en boll- och lekplan på Mosedals bostadsområde. Skrivelser inlämnades angående trafiksäkerheten i Skinnars korsning. Ett 30-tal skolelever passerar varje skoldag den farliga korsningen. Åtminstone varningsljus borde sättas upp. Skrivelsen ledde till en hastighetsbegränsning om 60 km/h i korsningen.
Utövades påtryckningar på Westbotnia för att få till stånd en bättre servicenivå i den s k Penni-Hallen, som startats i f d ungdomslokalen.
En föreningsvinjett togs i bruk. Diskuterades hur man skulle nå ut till finskspråkiga finbybor med information om föreningens verksamhet.
Leif Björklund
Fester och evenemang
PÅSKBRASAN flyttades 1987 till Högbacks industriområde (Dagny Westermarks mark). 400 personer mötte upp de¢ året. 1988 ordnades påskbrasan vid äggcentralen och 1989-91 på Rainer Nordbergs tomt vid bilcentralen.
Brasan 1989 brann ännu i juni! 1992-96 tändes brasan vid Hankkijas tomt på Nixback och sedan flyttades den till Botnia Trans' område och år 2000 till området vid Lassas' hall. Från år 2001 har brasan tänts på det egna området vid stationshuset. 2002 mötte hela 400 deltagare upp till brasan.
FINBYDAGEN sommartid diskuterades redan 1987, men blev verklighet först. 1988. Den har sedan ordnats regelbundet. 1993-94 ordnades en utflykts- och soppdag till Egil och Else-Maja Nymans villa på Finby fäbodvall. Ellen Holm, Georg Backlund och Håkan Gullmets medverkade med berättelser och historier från gångna tider. Första året kom hela 200 deltagare.
Soppdag ordnades vid Backfors 1995-96 med ca 250 deltagare. 1997 hölls Finbydagen i Mosedal, och då mötte ca 150 upp. Ulla-Maj Wideroos festtalade. 1998 flyttades Finbydagen till området vid gamla uf-lokalen, och då mötte ca 130 upp. Stefan Wallin festtalade, och B-G Svens ställde ut gamla maskiner. Samtidigt ordnades lavadans med 65 deltagare.
1999 hölls soppdagen igen vid natursköna Backfors, och år 2000 när Ann-Marie Ivars festtalade kom 150 deltagare till Backfors. År 2001 kunde man fira Finbydagen vid stationshuset, och då festtalade Hans Långbacka. Håkan Gullmets talade 2002 och 2003 var Berit Ånäs, Erik Nix och Markus Westermark i berättartagen.
På Finbydagen 2004 berättade Harriet Jossfolk om sin resa till och sin bok om Nya Zeeland, 2005 var Anna Bonde och Närpes å-projektet i tur och 2006 delgav Sven-Erik Wester festpubliken sina minnen från gångna tider inom bussbranschen.
HÖSTFEST hölls redan 1987 i Böle uf:s lokal, och 200 personer mötte upp. 1988 var deltagarantalet 150, 1989 deltog 200 och 1990 var 146 med. Fest hölls också 1991, skördedans 1992.
JULFESTERNA med byföreningen, marthaföreningen och skifteslaget som arrangörer har blivit en tradition i byn. 1987 när festen hölls på Mosebacke var Björn Forsén festtalare, 1988 Holger Andersson, 1989 Mauri Prosi (260 deltagare), 1990 Leif Björklund, 1991 Marja Lindqvist, 1992 Birgitta Jossfolk, 1994 Börje Sidbäck, 1995 Håkan Gullmets, 1996 Ernst Westerlund, 1997 Göran Sundqvist, 1998 Holger Andersson, 1999 Michael Slama, 2000 Bertil Eklund, 2001 Karin Lipkin-Forsén, 2002 Maj-Len Hedström.Karlå, 2003 Gun Forsman och 2005 Börje Sidbäck. Festen flyttades först till yrkesskolan Vocana och sedan till stationshuset.
LAVADANS på Vargberget blev det från år 1987. 200 personer mötte upp. Första året lånades danslaven från Bodbacka marthaförening. Följande år tillverkades en egen danslave på talko, och 400 personer kom då till dansen. 1989 mötte ca 250 personer och 1991-92 ca 190 upp till lavadansen. Dansen fortsatte ännu 1993-96 med 166 respektive 120 och 79 deltagare de sistnämnda åren. Manskören medverkade ett år. Laven försågs med tak 1994.
BÅTUTFLYKTER längs ån arrangerades flera år å rad. 1987 kom 80 och 1988, då färden gick till Boris Bäckströms villa på Långön, 100 deltagare. 1989 for man till C-G Bergströms villa på Långön, och då var ett 30-tal med. Följande år var Ture Nymans villa i Knåpnäs färdmål, och nära 30 deltog den gången. Utflykten 1991-92 gick till Efer och Vesta Nymans sommarstuga med hela 92 deltagare första året. Ett tiotal båtar skötte transporten.
RESOR av olika slag har arrangerats s g s varje år. 1987 var 50 Finbybor på resa Närpes runt den 2 augusti. Resan gick 1988 till Tammerfors, och deltagarantalet var över 30. 1989 reste ca 20 personer till Leningrad (St Petersburg), och 1990 var Tallinn i turen. Också då kom ett 20-tal. 1991 ordnades en tvådagarsresa till Åland med 23 deltagare. 1999 bar det av till Juthbacka och Stubbens fyr. Ett tjugotal personer deltog i resan.
År 2000-03 reste man till Tallinn och Dagö i Estland. Sistnämnda år deltog 48 personer. År 2002 var det också dags för den första tågresan till Seinäjoki. Hela 170 personer deltog i resan. 2003 gick tågresan till Tuuri. Hela 350 personer deltog i resan. I augusti 2004 bar det iväg till Viborg och Saima kanal med ett trettiotal resenärer, och 2005 reste man till Lettland.
FOTBOLLSMATCHER har ibland ordnats sommartid, bl a 1989 då Finby Mix mötte Finby Mix Mix i en dråplig match. 120 personer såg matchen. Följande år möttes också lagen. 1991 var det norra och södra Finby som spelade mot varandra, och publiken uppgick till 138 personer. Följande år var det gamla och nya Finbybor som möttes. Ca 100 betalande såg matchen. 1993 mötes Finby och KBC:s byföreningar, och Finby vann. Ca 100 såg matchen. KBC skulle ta revansch följande år, men matchen slutade oavgjort 2-2.
I en annan match 1994 var Yttermark uf motståndare, och då vann Yttermark 3-2. Antalet betalande var 33. Juniorlagen i fotboll i Finby har fått bidrag från föreningen i flera års tid.
I KOMMUNLUNKEN 1987 deltog 705 Finbybor eller 60 procent av befolkningen. 1988 ordnades en fotoutställning i samband med en soppdag på Mosebacke. Ca 300 besökare kom..
I samband med Kommunlunken 1989 ställde Henrik Bergman och Ben Nyberg ut sina egenhändigt tillverkade fioler och nyckelharpor samt Inger Malm bildvävsarbeten. En fotoutställning hölls i Finbyhallen. 1991 ordnades blodtrycksmätning i samband med lunken, och 81 personer blev uppmätta. Den gamla Närpesfilmen som förevisades rönte stort intresse. 1992 fick ca 100 personer sitt blodtryck mätt. Bjarne Nybond och Rainer Rosendahl ställde ut.
Ca 300 deltagare noterades 1993 i Kommunlunken i Finby, där frontveteranerna ställde ut föremål som de tillverkat. 1994 var det också blodtrycksmätning, pilkastning och gissningstävling. Liksom alla år ordnades servering av byns marthor. Helena Häggblom ställde ut tavlor och Bjarne Nybond bilder. 1999 bokfördes 443, år 2000 417 och 2001 hela 476 prestationer i Finby. Byarkiv och fotosamling
ETT BYARKIV inrättades i kommungården (stadshuset) 1991-92. Bl a ungdomsföreningens protokoll och gamla handlingar, gamla foton och negativ förvaras där.
Det fanns över tusen foton i byarkivet redan 1988. 1991 gav byföreningen bidrag för insamling, kopiering och dokumentation av Ivar Bengts' foton, ett jättearbete som Bjarne Nybond utförde. Den unika bildsamlingen donerades av Inga Bengts och övriga arvingar till Finby byförening och Närpes hembygdsförening medels överlåtelsebrev av 3.11 1992. Bengts' fotomuseum med negativ och bilder förvaras i stadshusets arkivutrymmen, där staden ställt ca 20 kvm till förfogande för de ca 23.000 glasplåtar som samlingen inrymmer. Nybond och fotoklubben Focus skötte flyttningen och arkiveringen, och Närko donerade stålhyllorna. En katalogisering av bildarkivet på data skedde 1995.
Nybonds enorma arbete med Bengts fotosamling resulterade i bokverket 17 trappor upp som utkom på byföreningens förlag med Nybond som redaktör 1993. Upplagan blev 800 exemplar.
En 1.000 år gammal åra samt en stock från 900-talet som hittats på Kallmossen uppbevaras från 1995 av byföreningen enligt museiverkets direktiv.
Finbyboken utkommer
1987 diskuterade man om Finbyboken skulle utges i en eller två delar. Det blev en. Finby tjurförening som upphört donerade 1988 sina medel till byföreningen för historiken. Finbyboken - en by i Närpes på 616 sidor utkom 16.12 1989 i 1.200 ex. Tryckningskostnaderna blev 182.000 mk och totala utgifterna 215.000 mk.
Finbyblaade från 1985
Tidningen har sedan starten 1985 årligen tryckts i en upplaga om 500-600 exemplar. Redaktörer har varit Bjarne Nybond 1985 och 1988-97, Börje Sidbäck 1986-87, Leif Björklund 1998-99, Susanne Jerkku 2000-01 och Kaj Ojala från år 2002.
Stationshuset blir bygård
EN EGEN BYGÅRD diskuterades i Finby redan 1987. Aktuella förslag var uf-lokalen, gamla folkskolan eller ett nybygge. Redan då aktualierades frågan om inköp av gamla stationshuset. En bygårdskommitté tillsattes för ändamålet.
År 2000 hade man kommit så långt att köpebrevet med Kapiteeli Oy kunde undertecknas den 27 september. Köpesumman var 150.000 mk, och tomten om 1.500 kvadratmeter ingick. Öppet hus för allmänheten hölls redan den 7 oktober 2000, och följande år var det också öppet hus 16.12.
Ett omfattande talkoarbete har bokförts med hela 4.000 dagsverken år 2001. Bidrag från allmänheten samt olika fonder och institutioner har också erhållits. En stockinsamling gav gott resultat. Första årsmötet i stationshuset hölls 2002.
Renoveringen av magasinsbyggnaden inleddes på talko 2003, och där har hållits flera fester och danser sedan dess. Mangelhuset flyttades 2006 från sin plats nära Gammelbro till stationsområdet. Auktioner har ordnats vid magasinet på stationsområdet i flera år, och på senare tid har Gustav Söderberg skött dessa.
Rivningen av det gamla skolhuset på Mosebacke lyckades man få uppskjuten en tid, men efter en opinionspejling i byn förordade styrelsen 1989 en rivning. Utrymmen för ungdomar och dagmammor i byn behandlades 1988.
Sven Backman informerade 1991 om Backfors kvarn och vad en upprustning skulle kosta. En förevisning för turister ansågs möjlig. Georg Backlund framförde 1992 förslag om ett levande museum i Finby och 1993 överlät Georg och Aili sin stuga i Finby till byföreningen att användas som samlings- och mötesplats samt för forskare som kunde bo där. Fastigheten övergick 2002 i föreningens ägo, då Georg Backlund avled.
1999 donerade Olef Smeds fiskarstugan vid Hundholmen till föreningen, och ett arrendekontrakt med skifteslaget upprättades för tomten. 2001 beslöt man rusta upp sommarstugan.
Framställningar och uppvaktningar
Postkontorets öde låg länge i vågskålen i Finby, och 1988 då kontoret skulle indras i maj företogs en namninsamling som samlade 487 underskrifter. Uppvaktning företogs hos postverket. Posten i Finby indrogs ändå den 15 mars 1991. Föreningen anhöll då om att ombudspost skulle inrättas i sparbankskontoret i byn. 1987 inlämnades en skrivelse till kommunen med krav på att vägen öster om skolcentrum skulle öppnas för gång- och cykeltrafik. Anhållan avslogs.
En förbättring av trafiksäkerheten i korsningen Finby-Vettmossvägarna och Närpesvägen aktualiserades i skrivelser till kommunen och Väg och vatten 1987. En cykel- och gångbana från gamla handelslaget till Närkokorsningen önskades 1990 av både föräldrar och byförening.
Likaså fäste man i en skrivelse 1987 uppmärksamhet vid att de fem järnvägsövergångar som fanns i byn borde få bommar och ljus. 1988 inträffade två dödsolyckor vid järnvägsövergångarna, och en skrivelse om trafiksäkerheten insändes till myndigheterna.
Vägbelysning vid Ängskullsvägen önskades 1988. Vägbelysningen skulle 1990 utbyggas med 48 ljuspunkter i byn, bl a till Johannesbergs nya bostadsområde. Regnskydd skulle behövas vid E 8 på Kallmossen och vid Mosebacke, ansåg styrelsen -87. 1990 efterlystes en telefonkiosk vid Strandhovet nära E 8, men anhållan avslogs.
Gamla bron skulle rivas 1987 och föreningen ansåg att den borde bevaras som museibro t ex av hembygdsföreningen. Den ansågs dock vara för stor för museiområdet. Slussen vid Hundholmen var 1987 i dålig funktion, och en träff med Metsä-Bornia ordnades så att resultat uppnåddes. 1989 var frågan aktuell igen, och M-B kontaktades.
Övriga aktiviteter
S g s varje år har ljus satts upp i Uppstukvarnen i Finby, och 1993 fick kvarnen nytt tak. Vingstocken byttes ut och vingarna reparerades. Johan Bergman var "reparationsmästare". Följande år rödfärgades kvarnen. Kostnaderna delades mellan skifteslaget och byföreningen. Väderkvarnen i Svartbäcken var 1993 i behov av underhåll, ett arbete som sedan utfördes på talko av Svartbäcksborna själva. Bl a fick kvarnen ny grund.
1990 önskades en utejulgran norr i byn. En minnesplatta uppsattes på Edvard Rintamäkis grav 1988. Städning längs vägarna i byn har arrangerats på talko från år 1990, och lövräfsning ordnades vid Backlunds gård från 1994.
Föreningen deltog i Tomatkarnevalen i flera år, och dessutom har man varit med på Luciabasaren och i motionskampen I form för livet (1995). 1991 aktualiserades frågan om en anslagstavla i byn, och följande år sattes den upp vid sparbankens kontor i Finby.
Skidspåret "Folklinjon" i norra byn sköttes åtminstone 1994 av Lars Granholm. Bron över Molnåbäcken sattes på plats, och kostnaderna delades av skifteslaget och byföreningen. Återinvigningen av "Folklinjon" skedde den 5 februari 1995. Matservisen som förvarades hos Erik Holm var på tapeten 1991. 1996 flyttades den till Åke Nygårds gård.
Diskussioner med förtroendevalda från byn har hållits, bl a 1990. Bl a Lena Granlund, Gösta Bonde, Hans Frostell, Gustav Skuthälla, Bo-Erik Liljedahl, Håkan Westermark, Knut von Alfthan, Thore Gull , Bo-Eric Sirén, Gun Forsman, Leif Björklund och Gustav Lawast har informerat om kommunal om annan planering och aktivitet samt Björn Forsén om hälsovården. Johannesbergs nya bostadsområde skulle ge 150 nya tomter, fick man veta 1991.
Kommittéer
Byföreningen har bl a tillsatt urklipps- och historikgrupper, foto-, musei- och bygårdskommittéer, husmors- och eldargrupper för stationshuset samt årligen kommitté för Finbyblaade. Heimo Wegelius har skött fotoarkiveringen samt Helena Häggblom och Inga Gullström urklippsverket.
Förtjänsttecken och utmärkelser
2006 tilldelades Bror-Gustav Svensk Frans O Henriksons pris för sina insatsr inom byföreningen och för stationshuset. Han fick också motta folktingsmedaljen 2002. Lasse Eriksson erhöll folktingsmedaljen 2006.
Börje Sidbäck
Årets finbybo
1983 - Lars Granholm
1984 - Leif Björklund
1985 - Bror-Gustav Svens
1986 - Saga Lindqvist
1987 - Georg Backlund
1988 - Håkan Gullmets
1989 - Gunvor Ivars
1990 - Uno Svartbäck
1991 - Börje Gullström
1992 - Bera Ågren
1993 - Bjarne Nybond
1994 - Egil och Else-Maja Nyman
1995 - Helena Häggblom
1996 - Sonja Nygård
1997 - Lars-Erik Dahlqvist
1998 - Sven Hällström
1999 - Inger Malm
2000 - Tom Hammarberg
2001 - Leo Thöl⁄berg
2002 - Astrid och Bengt Jossfolk
2003 - Boris Bergman
2004 - Erik Karlå
2006 - Else Svens
2007 - Elof Sjöbacka
2008 - Börje Sidbäck
Årets finbyungdom
2004 - Jonathan Åstrand
2005 - Andrea Eklund
2006 - Niklas Eriksson
ORDFÖRANDE
Leif Björklund 1983-85
Gunvor Ivars 1986-89
Rainer Mickels 1990-92
Krister Nordberg 1993-95
Bengt Udd 1996-97
Tom Holmlund 1998-99
Bror-Gustav Svens 2000-04
Bengt Jossfolk 2005
Kaj Ojala 2006-
VICEORDFÖRANDE
Börje Bergman 1987-88
Rolf Mickels 1989-90
Gun Forsman 1991-92
Per-Ole Rönnholm 1993-94
Bengt Udd 1995
Ingvor Blomberg 1996-98
Thomas Skrifvars 1999
Tom Bärdén 2000-01
Anne-Maj Kraft-Simons 2002-03
Bengt Jossfolk 2004
Bror-Gustav Svens 2005-07
SEKRETERARE
Ulf Malm
Gunvor Ivars
Carina Svens
Göran Sundqvist
Ulla-Britt Becker
Göta Uusimäki 1987
Bengt-Erik Sjölund 1988-89
Harry Wester 1990
Rainer Säll 1991-93
Benita Holm 1994-95
Christian Lång 1996-98
Astrid Jossfolk 1999-2000
Kaj Ojala 2001-05
Marina Bäckstrand 2006-07
KASSÖR
Rainer Mickels
Kristina Vikstrand 1987
Inger Malm 1988-2007
STYRELSEMEDLEMMAR
Rolf Mickels 1987-88
Inger Malm 1987
Börje Gullström 1987-90
Göta Uusimäki 1988-89
Kristina Vikstrand 1988-89
Thora Granholm 1987-89
Bengt-Erik Sjölund 1987
Harry Wester 1987-89
Raymond Wesander 1987-88
Ruben Wiik 1987-89
Heimo Wegelius 1988
Runar Jossfolk 1989-91
Matti Lapveteläinen 1989-91
Leo Thölberg 1989-91
Gun Forsman 1990
Ingela Karlå 1990-92
Lars-Erik Dahlqvist 1990-92
Rainer Nordberg 1990-92
Ulla Bärdén 1990-92
Jarl Norrgrann 1991-93
Birgitta Björni 1991-93
Per-Ole Rönnholm 1992
Inga Johansson 1992-94
Sven-Erik Hällström 1992-94
Håkan Nordmyr 1992-94
Jarl Norrgrann 1993
Rainer Säll 1993
Benita Holm 1993
Per Erik Lundh 1993-95
Marja Lindqvist 1993-95
Hasse Kullman 1993-95
Karl-Gustav Bergström 1993-95
Tanja Berg 1994-96
Matts Bäckström 1994-96
Margit Rosenholm 1994-96
Hans Kalberg 1995-97
Gustav Söderberg 1995-97
Helena Kullman 1995-97
Sven-Erik Sund 1996-98
David Strandberg 1996-98
Marianne Bäckström 1996-98
Karl-Gustav Nygård 1996-98
Tom Holmlund 1997
Efer Blomberg 1997-99
May Nyman 1997-99
Astrid Jossfolk 1998
Ole Granholm 1998-2000
Thomas Skrifvars 1998, 2000
Carina Björklund 1998-2000
Tom Bärdén 1999
Bror-Gustav Svens 1999
Boris Bergman 1999-2001
Klas-Ole Lång 1999-2001
Nancy Wiklund 1999-2001
Sven Latvala 2000-01
Marie-Anne Westerlund 2000-03
Ann-Mari Långbacka 2000-04
Monica Smeds 2001
Anne-Maj Kraft-Simons 2001
Gustav Nyström 2001-03
Sven Jerkku 2002
Bengt Jossfolk 2002-03
Britt-Marie Wegelius 2002-04
Christina Bergman 2002-04
Johnny Sjöbacka 2002-04
Harry Herrmans 2002-06
Martin Bonde 2003-05
Inger Karlå 2003-06
Börje Westberg 2004-06
Ulla Bäckström 2004-05
Riitta Lund 2004-06
Birgitta Wester 2005-06
Jonna Olsio 2005
Marina Bäckstrand 2005
Roger Granholm 2005
Leif Björklund 2006
Ann-Sofi Långkvist 2006
Helge Stenback 2006
Patrik Ivars 2006
Susanne Wikman 2006 

onsdag 8 december 2010

kyrktorp

Kyrktorparna i Pörtom


Martin Dahlberg i Vasa har sammanställt en liten skrift på 24 sidor om sin anfader kyrktorparen Matts Dahlberg i Pörtom. Flera unika bilder ingår, flera av dem författarens egna. Bildskanningen har sonen Tommy Dahlberg skött, och för redigeringen svarar Martin och Gretel Dahlberg gemensamt.

Kyrkorpet på Sturikback i Velkmoss som bevarats, restaurerats och används än i dag av församlingen är ju unikt i sitt slag. Det tillkom i samband med storskiftet 1752, då församlingen tilldelades 100 hektar skogsmark vid Svartnäsbacken

Den första kyrktorparen var alltså Martin Dahlberg åren 1860-64, och med hans familj flyttade också inhysesmannen Johan Händrich Isaksson Rintala med hustru och tio barn dit. Efter Dahlbergs död flyttade familjen till torpet på Stens hemman i Pörtom.

Sonen Petter Dahlberg blev barnlärare i Yttermark, Finby och Pörtom samt handelsresande för Gustav Swanljung i Vasa. Han betecknas som mycket religiös och bibelsprängd. Hans son Albert var målarmästare i Finby och far till Martin Dahlberg.

Kyrktorparen Matts Dahlberg kom från ett religiöst släkte med rötter i 1500-talets Euraåminne. Släktnamnet under åren har ändrats från Isopere, Kirpula och Mikola till Ludén, Styf och Dahlberg. Det var Thomas Kirpula som flyttade till Stockholm och blev kantor i Finska församlingen som ändrade namnet till Ludén.

Hans son Henrik studerade i Åbo och blev prästvigd där. Han kom att tjänstgöra som adjunkt i Nystad och kaplan i Vittisbofjärd (Ahlainen). Men det blev en hel del stridigheter där som Martin Dahlberg noggrant har utrett i skriften. Man baktalade och stämde varandra till tings. Ludén miste tjänsten ett tag men återfick den senare.

Av hans barn blev Adam bonde och nämndeman i Pörtom (1805-17), gift Styf. Det var en av hans söner, Matts, f 1810, som sedan blev kyrktorpare och ändrade släktnamnet till Dahlberg. 

Men Matts var också snickare, bonde och mjölnare. Först var han torpare på Stens hemman i Pörtom. Han kom i kontakt med den evangeliska rörelsen och Fredrik Gabriel Hedberg som han också besökte. Men i Pörtom var det pietismen (skörtarna) som rådde, så Dahlberg var rätt ensam om den evangeliska läran där. I stället hade han god kontakt med "evangelisterna" i Övermark.

Kyrktorpet i Velkmoss innehades efter Dahlbergs död 1864 av Matts Söderman  till 1866, Tomas Johansson Nordman till 1878, Karl Fredrik Eriksson till 1888, Henrik Aspbäck till 1930 och sist av August och systern Fina Aspbäck till 1960.


Börje Sidbäck

tisdag 12 januari 2010

revyer

Stark revytradition i Sydösterbotten
Första nyårsrevyn i Närpes redan 1944-45

Revytraditionen i Sydösterbotten och speciellt Närpes är stark. Först ut med revyerna i Närpes var Mellersta Närpes uf som gav många bejublade föreställningar i gamla Närpesgården som brann ner 1972.
Den första revyn hade nämligen premiär på nyårsaftonen 1944 och hette Dårskapens marknad. Ordförande i föreningen var då mejeridisponent Edvin Åhman. Han engagerade som regissör och textförfattare Reinhold Weckström (1913-2004) från Kristinestad som tillträtt som teaterinstruktör i Sjunde ungdomsringen efter det att han hemförlovats från armén. Han kom att regissera sammanlagt tre revyer i rad i Närpes, bland annat Heja Närpes.
1957-58 uppfördes Taxi 4711 med Holger Blomqvist som revyförfattare och 1963-64 Galleri -63 med Håkan Granqvist i regirollen. 1964-65 sammanställde Trygve Erikson Närvision, och 1965-66 var det Resår -66 som gällde. Bland manusförfattarna fanns förutom Erikson också Melcher Johansson. 1968 gavs "Groteskt gråttjubileum".
I olika revyer medverkade bl a Björn Forsén och B J Sidbäck med texter. Den förra framförde t ex den dråpliga visan om Algots flicka Liisa, den senare skrev en sketch om invigningen av minnesmärket "Fädernas missgärning", där Alfons Blomqvist spelade Edvin Forsén 1966.
Elisabeth (Sigg) Wikman var den sammanhållande länken i revysammanhang och spelade också med. Andra aktörer som kan nämnas var Torsten Strandberg, Markus Westermark, Inga-Britt Eklund, Ralf Smith, Alf Blomqvist och Harry Perus.
Sedan föreningarna gick samman i Närpes uf 1970 har denna också gett egna revyer, bland annat Folklinjon 1980-81 med Henrik Becker och Björn Forsén i rollerna. I "Närpessoppon" var Forsén huvudkock med Becker, Henni Wikman, Henry Forsman, Anders Teir, Lasse Eriksson, Fredrik Nygård och Mari-Ann Esch som hjälpkockar.
De senaste åren har ungdomarna i Närpes uf gett egna revyer i en nyare och modernare stil än de klassiska. "Ha du huört, ha du huört" hette en av dem. Meverkande har varit bland annat Guy Rosenholm, Lina Teir, Jonas Bergqvist, Markus Wilson och Jonas Rönnqvist. Nästa år blir det gemensam revy med Böle uf.

23 revyer i Övermark

Övermark uf hann spela sammanlagt 23 revyer under 40 års tid. Den första revyn, Nyårsskutan, gavs redan 1954 med Trygve Erikson som textförfattare och regissör, liksom i de flesta av de senare revyerna.
Men man hade också andra regissörer, bland dem Reinhold Weckström 1956, Sigurd Enholm 1958-59, Bjarne Smeds 1971-73, 1975 och 1982-83, Mischa Hietanen 1980 och 1990-92 samt Birgitta Eklund 1993.
Av revyrubrikerna kan nämnas Den stora månraketen 1957, Från Bässmarks horisont 1971, Övermarkposten 1977, "Ta in jådd" 1987 och "Laangradän" 1992. Revyperioden avslutades 1993 med ren revykavalkad, "Tij i tåpp". Senare har revy spelats åtminstone 1997.
Med textförfattare som Erikson och Smeds fanns det en beställning på revyer med verkligt innehåll, både dagsaktuellt och mera långsiktigt. Stor- och kommunalpolitiken, kärnkraften och rymdfärderna är några exempel på vad som avhandlades.

Fortsatt revyspel i Pörtom

Pörtom uf inledde revytraditionen 1956, och den lever som känt ännu. Totalt har det blivit ca 35 revyer. Den första hette Surret från Krankebo. Fram till 1961 gavs revyer så gott som varje år, men sedan blev det ett uppehåll till 1970.
Håkan Pellfolk, Håkan Granqvist, Kristina Ågren, Yvonne Ståhlgård, Thomas Krantz, Johan Finne, Mischa Hietanen, Ari Sundberg, Eija-Irmeli Lahti, Tina Puharinen och Lasse Hjelt regisserade, några av dem i flera år. Nu senast har Sören Storbäck varit regissör och allt i allo för Pörtomrevyerna i flera års tid.
Krankfeber gavs 1979-80, Emedan det blef billigare så eller hur Berga glasbruk kom till 1987, Jämna myggbett 1988, "In livad landsbygd" 2000, Semesterbo 2001, Glasklart på varenda veranda 2008 och En bra affär 2009.

Teater och revy i Finby uf

Förutom teater hann Finby uf också spela sammanlagt tolv revyer under sin verksamhetstid. Totalt samlade de en publik på 2.000-3.000 personer varje år. Man turnerade också och gjorde bl a gästbesök i Pörtom, Malax, Korsnäs, Harrström, Taklax och Töjby. Största publiken hade man dock i Malax, där det var proppfullt.
Redan julen 1956 gavs ett julspex komponerat av Håkan Gullmets och med Levi Häggblom som sångare och Barbro Östvall som musiker.
Tomatfolkets B-ting kallades spexet 1957. Av övriga revynamn kan nämnas Riks 8:an 1958, Dvärgarnas knorrsoppa 1959, TV-Patriks dilemmor, McCormicks orediga härva, Alarik & Osvalds cirkusbravader och Mr Adams match. 1960-61 gav man TV-folkets nyårsspektakel.
The Bitulan Show hette revyn 1965, och 1966 regisserade Håkan Gullmets spexet, medan Levi Häggblom och Sigurd Finskas hade skrivit manuset. Kopisto och Stenwall boxades om sjukhuset det året.
Jäst-Ivar (Håkan Granqvist) gästade Finby 1967. Finskas var revypappa också det året. I januari 1968 gavs Fargaltarnas härskri. Skällkarusellen hette revyn med premiär på nyårsafton 1968, och där spelade Finskas själv en hemkommen kanadaemigrant, medan Alf Rosenholm var avdankad kommundirektör. Visan Jag har bott uti Finby i hela mitt liv avslutade revyn och satte därmed punkt för hela revytraditionen.

Yttermarksopera och Böleframgång

Yttermark uf lämnade liksom Rangsby storföreningen Närpes uf för att återuppliva de egna föreningarna 1981. Yttermark spelade likaså revy i flera år, och så tidigt som 1960-61 gavs Spe, spö, spex med Bertel Strandén som regissör.
Yttermarksoperan spelades 1968 med text av Trygve Erikson och Ole Brommels samt "Kaos i byijin" med Leif Ahlroos som regissör 1984. Ahlroos gjorde en strålande insats som överstepräst med rökelsekar när han i Rapport 1985 mässade om vikten av samgång mellan Yttermark Ahl och Westbotnia.
Efter renoveringen av ungdomslokalen i Böle 1979-80 har revytraditionen upprätthållits i föreningen nästan regelbundet, och revyerna har blivit omåttligt populära. Sammanlagt över 65 000 personer har sett revyerna, och upp till hundra aktiva har engagerats årligen, de yngsta i sjuårsåldern och de äldsta över 60.
Den första revyn 1988 hette "Nu a vi vuåga" som sågs av över tusen personer. Men redan dessförinnan hade minirevyer framförts vid gemensamma julfester med Pjelax uf. 1989 gavs "Na lete mäir vuåga", 1990 Efterdyningar från när och fjärran, 1991 "Färdigt (ur)koka" , 1992 Heta tider, 1993 "Stasspar" och 1994 Sjunde underverket.
Bland övriga framgångsrika revyer kan nämnas Sikta mot stjärnorna 1995, Genom gluggen 1996, Mitt i tian 1997, Storfrieri 1998, Gränslöst 1999, "Welcome to När-York" 2000 Bäddat för terapi 2001, Nöjescontainern 2002, Nostalgiska ögonblick 2003, Gamlingar i högform 2004, "Voj syöta kva elende" 2005 och I vargatider 2006.
Årets revy hette Tänk om och den gavs för sammanlagt 1 700 personer under åtta föreställningar. 2010 blir det gemensam revy med Närpes uf, "Oppifroån".
Revypappor, -regissörer och -aktörer har varit bland annat Börje och Rolf-Eric Ivars, Lasse Eriksson, Jarl-Gustav Aspelin, John-Henry Grandell, Elisabeth Rönn, Marlene och Kenneth Sundblad, Rainer och Helena Böling, Iris Vihermaa och Christer Carlebring, för att nu nämna några.
Egna minirevyer har getts av ungdomsföreningarna i västra Närpes, främst i Nämpnäs och Norrnäs i samband med julfester. Norrnäs uf uppförde 1982 spexet Norr-tv, 1985 Strålande tider, 1988 I afton dans och Fiskafänge, 1989 80-Stop, 1990 Nödropet samt 1991 I stridens hetta. Också senare har minirevyer getts.
I Nämpnäs återupplivades revytraditionen 2009 efter en paus på tio år. Revyn hette Hårdkokt och lättsmält och uppfördes med ett tjugotal aktörer i elden.

Taklax, Kaskö och K:stad

Förutom i Närpes har revyer också spelats i Kaskö, Taklax, Kristinestad, Lappfjärd och Tjöck, och traditionen lever vidare på flera av dessa orter.
Så gav Taklax uf Motvind i spridda byar 2003, Heta källor 2004, Gasvarning 2005, Radio tilltufsad 2007 och Högt flygande planer 2008. Kristina Ågren har varit regissör de senaste åren, Närpesbördige Olav Rosenholm och Bengt Nybjörk är två av spexmakarna.
I Kaskö spelade man efter kriget revy i många år med bland annat legendariske Boris Gullström som huvudaktör, och revyerna blev vida kända och berömda.
Brahegården i Kristinestad har en lång revytradition, ända från förkrigstiden, att falla tillbaka på, och som känt spelar man fortfarande revy där efter ett visst uppehåll. Till exempel 1958 gavs Nyårsluft, 1960-61 Sol över K:stad med Lars Axén och Egil Appel som textförfattare och 1966 Eld i berget.
Lappfjärds uf spelade redan 1953 den första revyn, Upp med porten, med Reinhold Weckström som regissör. Med jämna mellanrum har sammanlagt över 25 revyer getts sedan dess med Adele Fogde, Sven Malm, Magnus Solfvin, Kurt Lillhannus och Kenneth Storhannus som regissörer. Nisse Sved har varit ständig och uppskattad sångare.
Bland Lappfjärdsrevyerna kan nämnas Under nyårsnattens stjärnor 1957, Vintergatan 1961, I nattens underland 1962, Svarta katten 1965, Rymdsond -69, Hörnsnack 1995 och så sent som i fjol "He ji bare oppåt" .
Tjöck-Påskmark uf var också aktiv med revyer i flera år, bland annat Skvallergrytan 1957-58 och "Stoskopon" 1966. Valdemar Hintz var en av aktörerna som också medverkade med sång, Fage Lillmals en annan.
(S-Ö 5.1 2010)
Börje Sidbäck

onsdag 6 januari 2010

människor jag mött

Börje Sidbäck


Människor jag mött


Sakkunniggranskning: Birger Thölix

Närpes hembygdsförenings bokförlag (1998, nätupplaga 2009)


Copyright: Börje Sidbäck

ISBN 952-5280-00-4

Innehåll

Förord.................................................
Med Vbl som husorgan...................................
Lärospån på JT.........................................
Ung rebell i Karl