tisdag 12 januari 2010

revyer

Stark revytradition i Sydösterbotten
Första nyårsrevyn i Närpes redan 1944-45

Revytraditionen i Sydösterbotten och speciellt Närpes är stark. Först ut med revyerna i Närpes var Mellersta Närpes uf som gav många bejublade föreställningar i gamla Närpesgården som brann ner 1972.
Den första revyn hade nämligen premiär på nyårsaftonen 1944 och hette Dårskapens marknad. Ordförande i föreningen var då mejeridisponent Edvin Åhman. Han engagerade som regissör och textförfattare Reinhold Weckström (1913-2004) från Kristinestad som tillträtt som teaterinstruktör i Sjunde ungdomsringen efter det att han hemförlovats från armén. Han kom att regissera sammanlagt tre revyer i rad i Närpes, bland annat Heja Närpes.
1957-58 uppfördes Taxi 4711 med Holger Blomqvist som revyförfattare och 1963-64 Galleri -63 med Håkan Granqvist i regirollen. 1964-65 sammanställde Trygve Erikson Närvision, och 1965-66 var det Resår -66 som gällde. Bland manusförfattarna fanns förutom Erikson också Melcher Johansson. 1968 gavs "Groteskt gråttjubileum".
I olika revyer medverkade bl a Björn Forsén och B J Sidbäck med texter. Den förra framförde t ex den dråpliga visan om Algots flicka Liisa, den senare skrev en sketch om invigningen av minnesmärket "Fädernas missgärning", där Alfons Blomqvist spelade Edvin Forsén 1966.
Elisabeth (Sigg) Wikman var den sammanhållande länken i revysammanhang och spelade också med. Andra aktörer som kan nämnas var Torsten Strandberg, Markus Westermark, Inga-Britt Eklund, Ralf Smith, Alf Blomqvist och Harry Perus.
Sedan föreningarna gick samman i Närpes uf 1970 har denna också gett egna revyer, bland annat Folklinjon 1980-81 med Henrik Becker och Björn Forsén i rollerna. I "Närpessoppon" var Forsén huvudkock med Becker, Henni Wikman, Henry Forsman, Anders Teir, Lasse Eriksson, Fredrik Nygård och Mari-Ann Esch som hjälpkockar.
De senaste åren har ungdomarna i Närpes uf gett egna revyer i en nyare och modernare stil än de klassiska. "Ha du huört, ha du huört" hette en av dem. Meverkande har varit bland annat Guy Rosenholm, Lina Teir, Jonas Bergqvist, Markus Wilson och Jonas Rönnqvist. Nästa år blir det gemensam revy med Böle uf.

23 revyer i Övermark

Övermark uf hann spela sammanlagt 23 revyer under 40 års tid. Den första revyn, Nyårsskutan, gavs redan 1954 med Trygve Erikson som textförfattare och regissör, liksom i de flesta av de senare revyerna.
Men man hade också andra regissörer, bland dem Reinhold Weckström 1956, Sigurd Enholm 1958-59, Bjarne Smeds 1971-73, 1975 och 1982-83, Mischa Hietanen 1980 och 1990-92 samt Birgitta Eklund 1993.
Av revyrubrikerna kan nämnas Den stora månraketen 1957, Från Bässmarks horisont 1971, Övermarkposten 1977, "Ta in jådd" 1987 och "Laangradän" 1992. Revyperioden avslutades 1993 med ren revykavalkad, "Tij i tåpp". Senare har revy spelats åtminstone 1997.
Med textförfattare som Erikson och Smeds fanns det en beställning på revyer med verkligt innehåll, både dagsaktuellt och mera långsiktigt. Stor- och kommunalpolitiken, kärnkraften och rymdfärderna är några exempel på vad som avhandlades.

Fortsatt revyspel i Pörtom

Pörtom uf inledde revytraditionen 1956, och den lever som känt ännu. Totalt har det blivit ca 35 revyer. Den första hette Surret från Krankebo. Fram till 1961 gavs revyer så gott som varje år, men sedan blev det ett uppehåll till 1970.
Håkan Pellfolk, Håkan Granqvist, Kristina Ågren, Yvonne Ståhlgård, Thomas Krantz, Johan Finne, Mischa Hietanen, Ari Sundberg, Eija-Irmeli Lahti, Tina Puharinen och Lasse Hjelt regisserade, några av dem i flera år. Nu senast har Sören Storbäck varit regissör och allt i allo för Pörtomrevyerna i flera års tid.
Krankfeber gavs 1979-80, Emedan det blef billigare så eller hur Berga glasbruk kom till 1987, Jämna myggbett 1988, "In livad landsbygd" 2000, Semesterbo 2001, Glasklart på varenda veranda 2008 och En bra affär 2009.

Teater och revy i Finby uf

Förutom teater hann Finby uf också spela sammanlagt tolv revyer under sin verksamhetstid. Totalt samlade de en publik på 2.000-3.000 personer varje år. Man turnerade också och gjorde bl a gästbesök i Pörtom, Malax, Korsnäs, Harrström, Taklax och Töjby. Största publiken hade man dock i Malax, där det var proppfullt.
Redan julen 1956 gavs ett julspex komponerat av Håkan Gullmets och med Levi Häggblom som sångare och Barbro Östvall som musiker.
Tomatfolkets B-ting kallades spexet 1957. Av övriga revynamn kan nämnas Riks 8:an 1958, Dvärgarnas knorrsoppa 1959, TV-Patriks dilemmor, McCormicks orediga härva, Alarik & Osvalds cirkusbravader och Mr Adams match. 1960-61 gav man TV-folkets nyårsspektakel.
The Bitulan Show hette revyn 1965, och 1966 regisserade Håkan Gullmets spexet, medan Levi Häggblom och Sigurd Finskas hade skrivit manuset. Kopisto och Stenwall boxades om sjukhuset det året.
Jäst-Ivar (Håkan Granqvist) gästade Finby 1967. Finskas var revypappa också det året. I januari 1968 gavs Fargaltarnas härskri. Skällkarusellen hette revyn med premiär på nyårsafton 1968, och där spelade Finskas själv en hemkommen kanadaemigrant, medan Alf Rosenholm var avdankad kommundirektör. Visan Jag har bott uti Finby i hela mitt liv avslutade revyn och satte därmed punkt för hela revytraditionen.

Yttermarksopera och Böleframgång

Yttermark uf lämnade liksom Rangsby storföreningen Närpes uf för att återuppliva de egna föreningarna 1981. Yttermark spelade likaså revy i flera år, och så tidigt som 1960-61 gavs Spe, spö, spex med Bertel Strandén som regissör.
Yttermarksoperan spelades 1968 med text av Trygve Erikson och Ole Brommels samt "Kaos i byijin" med Leif Ahlroos som regissör 1984. Ahlroos gjorde en strålande insats som överstepräst med rökelsekar när han i Rapport 1985 mässade om vikten av samgång mellan Yttermark Ahl och Westbotnia.
Efter renoveringen av ungdomslokalen i Böle 1979-80 har revytraditionen upprätthållits i föreningen nästan regelbundet, och revyerna har blivit omåttligt populära. Sammanlagt över 65 000 personer har sett revyerna, och upp till hundra aktiva har engagerats årligen, de yngsta i sjuårsåldern och de äldsta över 60.
Den första revyn 1988 hette "Nu a vi vuåga" som sågs av över tusen personer. Men redan dessförinnan hade minirevyer framförts vid gemensamma julfester med Pjelax uf. 1989 gavs "Na lete mäir vuåga", 1990 Efterdyningar från när och fjärran, 1991 "Färdigt (ur)koka" , 1992 Heta tider, 1993 "Stasspar" och 1994 Sjunde underverket.
Bland övriga framgångsrika revyer kan nämnas Sikta mot stjärnorna 1995, Genom gluggen 1996, Mitt i tian 1997, Storfrieri 1998, Gränslöst 1999, "Welcome to När-York" 2000 Bäddat för terapi 2001, Nöjescontainern 2002, Nostalgiska ögonblick 2003, Gamlingar i högform 2004, "Voj syöta kva elende" 2005 och I vargatider 2006.
Årets revy hette Tänk om och den gavs för sammanlagt 1 700 personer under åtta föreställningar. 2010 blir det gemensam revy med Närpes uf, "Oppifroån".
Revypappor, -regissörer och -aktörer har varit bland annat Börje och Rolf-Eric Ivars, Lasse Eriksson, Jarl-Gustav Aspelin, John-Henry Grandell, Elisabeth Rönn, Marlene och Kenneth Sundblad, Rainer och Helena Böling, Iris Vihermaa och Christer Carlebring, för att nu nämna några.
Egna minirevyer har getts av ungdomsföreningarna i västra Närpes, främst i Nämpnäs och Norrnäs i samband med julfester. Norrnäs uf uppförde 1982 spexet Norr-tv, 1985 Strålande tider, 1988 I afton dans och Fiskafänge, 1989 80-Stop, 1990 Nödropet samt 1991 I stridens hetta. Också senare har minirevyer getts.
I Nämpnäs återupplivades revytraditionen 2009 efter en paus på tio år. Revyn hette Hårdkokt och lättsmält och uppfördes med ett tjugotal aktörer i elden.

Taklax, Kaskö och K:stad

Förutom i Närpes har revyer också spelats i Kaskö, Taklax, Kristinestad, Lappfjärd och Tjöck, och traditionen lever vidare på flera av dessa orter.
Så gav Taklax uf Motvind i spridda byar 2003, Heta källor 2004, Gasvarning 2005, Radio tilltufsad 2007 och Högt flygande planer 2008. Kristina Ågren har varit regissör de senaste åren, Närpesbördige Olav Rosenholm och Bengt Nybjörk är två av spexmakarna.
I Kaskö spelade man efter kriget revy i många år med bland annat legendariske Boris Gullström som huvudaktör, och revyerna blev vida kända och berömda.
Brahegården i Kristinestad har en lång revytradition, ända från förkrigstiden, att falla tillbaka på, och som känt spelar man fortfarande revy där efter ett visst uppehåll. Till exempel 1958 gavs Nyårsluft, 1960-61 Sol över K:stad med Lars Axén och Egil Appel som textförfattare och 1966 Eld i berget.
Lappfjärds uf spelade redan 1953 den första revyn, Upp med porten, med Reinhold Weckström som regissör. Med jämna mellanrum har sammanlagt över 25 revyer getts sedan dess med Adele Fogde, Sven Malm, Magnus Solfvin, Kurt Lillhannus och Kenneth Storhannus som regissörer. Nisse Sved har varit ständig och uppskattad sångare.
Bland Lappfjärdsrevyerna kan nämnas Under nyårsnattens stjärnor 1957, Vintergatan 1961, I nattens underland 1962, Svarta katten 1965, Rymdsond -69, Hörnsnack 1995 och så sent som i fjol "He ji bare oppåt" .
Tjöck-Påskmark uf var också aktiv med revyer i flera år, bland annat Skvallergrytan 1957-58 och "Stoskopon" 1966. Valdemar Hintz var en av aktörerna som också medverkade med sång, Fage Lillmals en annan.
(S-Ö 5.1 2010)
Börje Sidbäck

onsdag 6 januari 2010

människor jag mött

Börje Sidbäck


Människor jag mött


Sakkunniggranskning: Birger Thölix

Närpes hembygdsförenings bokförlag (1998, nätupplaga 2009)


Copyright: Börje Sidbäck

ISBN 952-5280-00-4

Innehåll

Förord.................................................
Med Vbl som husorgan...................................
Lärospån på JT.........................................
Ung rebell i Karl